Tappert försök...

...att få en soldag på stranden gjorde vi idag.
Men tyvärr så blåste det så in i norden och det var mestadels molnigt också.
Men vi höll ut i tre timmar och hann fika och äta glass och det är väl huvudsaken ;-).
Mira hoppade lite från bryggan och jag tror att Mikael doppade sig (!!!), eller så är det något som jag drömt...

Dagen har som vanligt gått alldeles för fort och det mesta som jag hade tänkt hinna med får hinnas imorgon istället, typ börja packa inför semestern.

Just nu håller vi på att färga Nellies hår mörkbrunt igen, Wilma har precis lagt sig, Mira och Vera sover sött sedan någon timma tillbaks och Mikael har startat 3:e Världskriget i vardagsrummet.
Det låter så åtminstone, han spelar något roligt och spännande pang-pang spel,
eller rättare sagt;

"ratatatata,ratatatata - Argh, spalsh - cover me!"
"You´re dead!" ratatatata
"Look out!" ratatatata

Tror ni hajar! Men ´boys will be boys´, eller vad det nu heter...

Fina goa Wilma på stranden...

Fyrtal i hjärterdam!

Jag vill också smaka, mamma!

Hmm, hur gör man nurå´. Bäst att ta det försiktigt med sån här "fast föda" i början.

Skulle bara plocka några prästkragar på min morgonpromenad men titta vilken stor fin sommarbukett det blev!

Jag - en äkta fakir!

Idag har jag äntligen kommit ihåg att hämta ut mitt efterlängtade paket - en spikmatta från
Shakti. Och döm av min förvåning när Wilma, som naturligtvis slet upp paketet så snart vi kom hem frågade:

"Varför har du köpt två likadana?"
"Skojar du eller? De kostar ju 700 kronor så en får väl räcka."
"Men här är ju två stycken i paketet"
"???,!!!"

Och det var det!!! Vet inte om snubben som packat grejerna gått igång på nåt´röka eller något, men där var två fina gröna mattor med 6000 spikar i varje, men på kvittot stod bara en st.
Eftersom jag betalat med kort så var ju köpet klart och avslutat så jag tänker vara så ohederlig att jag behåller båda.
Så nu slipper vi slåss om dem, vilket vi kanske ändå inte kommer att göra då barnen tyckte det gjorde förfärligt ont att ligga på dem, men Mikael tror sig gilla dem så då har vi ju varsinn.
Mattorna må se harmlösa ut men det är verkligen vassa "spikar" och det gör ont de första sekunderna som man använder dem men sen - åhhh, man känner sig nästan lite hög och hela kroppen blir varm och rosig, efter ett tag känns det som om man får en underbar massage.
Jag somnade när jag provade den första gången.
Ska bli spännande och se om "det öppnar upp för ett inre lycksaligt varande som vi alla har rätt att leva i", som broshyren utlovar ;-).
Det vore ju högsta vinsten för resten av familjen att se sin fromma moder gå omkring med ett stort flin då mina "portar till evig lycka" har öppnats och mitt "fullständiga liv" ligger inom räckhåll för mig.
Skämt åtsido så känner jag att varje krona var väl investerad i denna, om än flummiga produkt.
Prova om ni får möjlighet!

Idag har jag och mina fyra tjejer varit på stan. Nellie skulle klippa sig, välja fondtapet till sitt rum som vi håller på att renovera. Jag skulle uppdatera mitt enorma sminkföråd (not!) med puder och foundation och en semesteröverraskning (=en flaska gin och rödvin + strandtofflor, alltid uppskattat!) till Mikael skulle inhandlas. Wilma följde med och lovade ta hand om Mira, som kan vara lite väl vild i affärer ibland OM hon kunde få 49 kronor som fattades för henne att köpa den andra LOST-boxen.
Så jag följde Nellie till frissan och Mira och Wilma gick på stan ensamma. Härligt med så stora och små tjejer tillsammans.
Nellie, som har väldigt tjockt hår klippte upp det rejält och tunnade ut det ordentligt vilket gjorde att henner löshår verkligen blir jättefint och ser helt naturligt ut.

Åhhh, vilka vackra, underbara barn jag har. Det är bra att blogga en stund på kvällen för det kräver eftertanke och reflektion över dagen och man kommer på vilket rikt liv man lever, även om det kan kännas tungt vissa stunder på dagen.

Nellie i sin nya frisyr och med sitt fina löshår som nu ser ut som hennes eget...

Fiiin!

Wilma däremot, gjorde allt för att slippa vara med på kort idag¨

Sluuuuta!!!

Några parti Alfons-memory har vi hunnit med också! Mira börjar bli riktigt haj på det och vinner ofta, men fuskar gärna om man tittar bort (det har hon nog fått efter pappa...)

I väntans tider...

...går vi nu.
Nej, ni behöver inte bli förskräckta, det är inte en ny bebis på gång.
Utan nu går vi och väntar på att pappan också ska få sommarlov så den riktiga sommaren börjar nån gång.
Det är då alla sju familjemedlemmarna ska stötas och blötas, bråka och skratta, bada och sola men framförallt vara tillsammans hela tiden.
Inte nog med det, för att utmana ödet ordentligt så ska vi åka på vår tredje campingsemester till Skåne. Inga lyxiga husbilar eller villavagnar, vi nöjer oss med tält.
Många tycker nog inte att vi är riktigt kloka som utsätter oss för detta men bara allt är packat och man kommer iväg så är det otroligt roligt. Bara man tar dagen som den kommer.
I år ska kusin Elinne med också, jättekul, tycker både jag och barnen.
Nellie kommer inte att vara med oss alla dagar då hon ska på beachhandbollscup (!!!) i Åhus och kommer då att bo hos en av mina äldsta vänner och hennes dotter i deras husbil.
Sen hämtar jag upp henne på Torsdagen så hon kan fortsätta semestern med oss.
Hoppas nu vädret blir hyfsat så vi kan vara borta någon vecka eller så.

En av många fördelar med att tälta är att man blir så lycklig för så lite när man väl kommer hem.
Ett par väggar och ett tak är otrolig vardagslyx, spis där man kan stå upp och laga maten och med fler plattor, torra sängkläder, varm dusch (brukar vara väldigt kalla duschar på campingar),
tvättmaskin mm.
Men framförallt trötta och nöjda ungar!!
Ska bli spännande och se hur Mira upplever att tälta igen. Tror inte hon minns de två andra sommrarna så det blir nyhet igen. Jag tror hon kommer att älska det men det återstår att se...

Morgonen började med ladugårdslek innan frukost

Bus i mammas och pappas (och Miras) stooora säng

Snälla mamma, läsa saga...

Men, vart tog storasyster vägen? Vi skulle ju läsa saga...

Efter en bra bok är det ofta så att man blir lite trött. Här sover jag i min spjälsäng så nu får mamma och pappa ett barn mindre i sin säng, åtminstone ibland...

Zzzzzzz...

På kvällen åkte vi och hämtade Nellie och Wilma som har varit hos sin farmor i några dagar. Här är deras härliga faster Linda som sitter och myser med Vera

Stugan som deras familj har är verkligen paradiset på jorden, och om sanningen ska fram så saknar jag den. Strandtomt till bästa badvattnen i stan, alla bekvämligheter som man skulle kunna önska. Här har Nellie och Wilma tillbringat alla sina småbarnsårssommrar. Bättre kan man inte ha det.

Mira var helt lyrisk över den lilla stranden, och även Nellies och Wilmas gamla lekstuga. En sådan är nog ett måste till nästa år...

Nu sover alla små så sött...

Jösses vad jag (och Mira) är bortskämda med dagis.
Mira i den bemärkelsen att hon aktiveras fysiskt och psykiskt, trötta mamman i att hon får saker gjort som är näst intill, om inte omöjligt så väldigt tidskrävande och tålamodsprövande med en liten "hjälpreda".

MEN NU ÄR DAGIS STÄÄÄÄNGT!!! (=allt blir liksom uppochner och inoch ut)

Det är nu jag kommer ihåg hur framförallt mentalt utmattad man kan bli att ha så här täta småbarn igen. När Nellie och Wilma var små så började de inte på dagis förrän Nellie var 3 och Wilma närmare 1,5 år. Vi bodde då i staaan och livet var inte mer komplicerat än att försöka komma iväg till lekparken eller en fika hos nån kompis (Jo, det var det säkert men så här i efterhand känns det så)

Men nu är jag ju jättevuxen och måste se till att ha det hyfsta städad (vilket alltid bara är en utopi men min strävan dit tar än dock mycket energi),
måste hinna renovera kåken, baka bröd, vara ute i natuuuuren, ta hand om två ohängda begynnande tonåringar och deras drivor med tvätt och små problem.

Och detta går oftast hyfsat bra, då de få timmar som Mira är på dagis så kan jag passa på att röja tag i allt sånt som man måste och ligger efter med.

Men nu är det hon som röjer tag i mig!!

"Mamma, å sa vi jöa nu då?"
"Kanske vill du ta det lite lungt och se en film eller Playhouse Disney?"
"Nä, inte se TV, kanse gå ut? Mija ha pajaply"
"Inte gå ut det spöregnar ju"
"De e jätteloligt mamma"
"!!!!!"
Det hela slutade med att hon gick ut själv med sitt paraply, i bara trosor och stövlar (ännu en fördel med att bo på landet - man kan vara så där skönt bohemisk och låta ungarna springa i trosor/nakna/pyjamas så länge som man själv står ut med det, och idag var en sån dag då jag stod ut med det heeela dagen till Miras lycka. Lättja - Luther höll sig på sin kant med andra ord.

Dags att gå och hjälpa Mikael med en gipsskiva hör jag.
Stackarn, jag drar igång och han får jobba...

Ps. För att döva mitt dålig-mamma-samvete var vi faktiskt ute alla tre och plockade hallon, blåbär och lite vinbär sen och gjorde lite rårörd sylt till pannkakorna som vi åt när pappan kom hem. Så nu ligger jag med tanke på Miras TV-frukost (inte politiskt korrekt) på åtminstone plus-minus-noll, eller vad det nu heter... tycker jag i alla fall...

Sommarlovsfrukost framför TV, "kaffe med mjölk, gårdagens halvätna äpple - uppfräshat och i bitar och källarfranskbulle.

Vera sover "morgonsömn" i mina fina nya lakan

Regn är roligt

Mamma är så snäll, jag höööver ju inga kläder för nu är det ju sommar!!!


Syskongos i "tuffen"


Världens goaste mellanmål - jordgubbar med socker och mjölk

Kalas!!!!

Oj, idag har det varit kalas hela dagen.
Först här hemma med hela familjen.
Vi åt tonfisksallad med hembakat pitabröd, och naturligtvis en smarrig jordgubbstårta.
Sen skulle de stora tjejerna till sin farfar på kalas också fyller den 6 Juli.
Han är dock född 30 år innan mig...

Resten av familjen åkte till svärfar/far/farfar och svärmor/mor/farmor för att fira mig, kusin Miguel och svärmor/mor/farmor.
Väl där så var det buffe med lax, silltårta, färskpotatis, skinka, frukt

mm mm. Avslutningsvis en god marängtårta.

Jag har fått sååå fina presenter så man kan nästan tro att jag fyller jämt, typ 50 eller nåt.
Av svägerskor med familj fick jag ett fint bäddset från Hemtex.
Av svärfar och svärmor fick jag en Black and Decker minislipmaskin.
Av min goaste Wilma fick jag en "Min Mamma" -mugg där det stod:

"Du är alltid där när jag behöver dig
Du är min beskyddare och du är pålitlig
Med dig känner jag mig alltid säker
Jag borde säga till dig oftare hur mycket
jag uppskattar dig
Tack så mycket får att du är min mamma"

Blev lite fuktigt i ögat när jag läste det...

Av finaste Nellie fick jag ett par örhängen och ett halsband, som jag önskat mig.
Av lilla Mira fick jag en alldeles egen "hand-kuk" (=handduk) att ha på stranden i sommar.
Av min obeskrivligt goa Mikael fick jag en - videokamera!!!!

Vet inte om jag är värd alla dessa fina saker eller om de ska ses som rena mutor för att hålla mig på mattan...
Nä, skämt åtsido, men ni förstår väl hur glaaaad jag är!


Tack alla som verkligen förgyllt min dag med fina presenter men allra mest tack för att ni FINNS här hos mig.

Nu är klockan så mycket då jag suttit och försökt filura ut hur man gör med kamera, tillhörande program mm så det är dags att lägga sig (i de nya lakanen).

Godnatt!