Föräldramöte...

...på Nellies nya skola är vad som står på programmet idag.
Ska bli kul och se om det är någon som man känner (känner igen) bland föräldrarna.
Lite skönt är det att Vera har blivit såpass stor nu att hon kan vara kvar hemma med Pappan och Mira.

Den kärleken, den kärleken...(liten finurlig ordvits)

Tjejen: Hej
Killen: Äntligen, jag har väntat riktigt länge nu!
Tjejen: Vill du att jag ska gå?
Killen: Nej, var har du fått det ifrån? Bara tanken får mig att må dåligt.
Tjejen: Älskar du mig?
Killen: Självklart, alla tider på dygnet.
Tjejen: Har du bedragit mig någon gång?
Killen: Nej, aldrig! Varför frågar du ens?
Tjejen: Vill du kyssa mej?
Killen: Ja, så fort jag får tillfälle till det.
Tjejen: Skulle du någonsin slå mig?
Killen: Är du galen? Du känner väl mig?
Tjejen: Kan jag lita på dig?
Killen: Ja älskling...
Tjejen: Älskling...

7 år senare.......
Läs texten nerifrån och upp...

Filosofiska tankar...

...från Mira när hon satt på toaletten imorse:

"Allram har fart (svart) bajs...

...Veja guuuuul bajs

Mijas bajs e bruuuunt - pecis som soffan! Soffan osså brun som Mijas bajs...BAJSSOFFA"

Tja, den är ju faktiskt brun...

Back in the old days...

...så att säga.

Imorse när Mira raddade upp köksstolarna för att "leka buss" fick vi den finfina idén att ta en tur i tvärs över vägen till en av vår stads finaste museier och turistattraktioner - den gamla järnvägen mellan Anten och Gräfsnäs.

Trots att den ligger ett stenkast från oss så har det aldrig blivit av - förrän nu!

Lite förvånad blev jag när det fullkomligt kryllade av bilar och folk. Tyskar, Italienare och vanliga hederliga Svenssons...

Turen går i rälsbuss till vackra Gräfsnäs med sin fina slottspark, slottsruin, badplats (där vi ofta badat i sommar), lekplats och resturang.

Mira tyckte det var jättekul då hon är hlefrälst i alla sorters fordorn (!!!). Hennes högsta önskan är att få åka helikopter (vad blir det av denna tjejen när hon blir stor tro?!)

På tillbakavägen åkte vi det "riktiga" tåget med ånglok men jag lyckades inte fånga det på bild, filmade mycket men missade att knäppa kort. Ska se om jag kan lägga ut nån kul film sen kanske.

Till Gräfsnäs tog vi den gamla rälsbussen. Lukten innuti påminde mig om när jag som barn åkte de gamla spårvagnarna när jag var hos min pappa i Götet, dvs gammal inpyrd rök och avgaser (här disel)

Mira tycket det var jättespännande då hon är helfrälst i motorcyklar, flygplan, bussar och framförallt helikoptrar. Pappas flicka!!

Vera somnade till rälsbussens rytmiska dunkande.

I Gräfsnäs slottspark finns många riktigt gamla och fortfarande levande ekar. Man kan tom gå in i vissa.

"Pööööken, mamma!!"

Den gamla slottsruinen...

...linbråkning (eller vad det nu heter) ...

...gungning av lillasyster i lekparken, och naturligtvis en glass i resturangen som drivs av våra kompisar.

Långt ifrån SJ:s tråkiga 100-kort!

Om man har så ansvarslösa föräldrar så är man ju tvingen att hålla reda på biljetterna själv...

Konduktören...

...och hans fiiina väska.

Istället för tråkiga lysrör fanns fina gamla gaslampor...

Kolla!

Det fanns "dimmer" redan på den tiden!

Väl tillbaka på Antens station så fikade vi på järnvägscafeét, eller säger man kanske "gick på kondis", där jag fann denna fina skylt...

Oj, denna uppmaning var svår att följa med tanke på all tuggtobak jag hade i munnen ; ).

Ja, vackra gamla skyltar fanns det gott om.

En liiiten kana hade de oxå till Miras förtjusning!

Våffla med grädde och sylt satt fint som snus efter vår härliga utflykt!

Och så här trött blir man av att åka gamla ånglok hela dagen. Somnade när vi satt och kollade Bollibompa...

Zzzzzz