Shopping!

Nellie, Wilma och Mikael hos Tommy

Idag har vi, Nellie, Wilma och jag (vera oxå förstås) varit och shoppat avslutningsklänningar, bikinis (till tjejerna) och lite annat smått och gott. Kul när man kan köpa de där söta fina sakerna som man eg själv skulle vilja ha men är alldeles för gammal och skavankig för att bära upp. Har man två prinsessor i början på tonåren så kan inget sitta fel eller bli fult.

Själv kom jag hem med ett par MYCKET fotriktiga sandaler (Bläää vad trist, men ett måste tyvärr).

Tjejerna har dock lovat mig att jag får låna örhängerna som de fick, om jag skulle vilja... alltid nåt.

Bilder på avslutningsfina tjejer kommer inom kort då de slutar på Fredag. Det är första gången som mamman inte ska få gå med på avslutningen.
"Jag ska ändå inte sjunga iår så det är ingen ide´."
"Vadå inte sjunga, det är väl obligatoriskt?"
"Nä man behöver inte om man inte vill och det är nästan bara 4:or som ska sjunga, och låtarna är kassa så jag struntar i det"
"Sen när är Idas sommarvisa töntig? Och vad är det för nytt att man får sjunga om man vill? Nån tradition kan man väl hålla på"

Det är här nånstans som jag inser att tantvarningslampan blinkar rött igen (förutom vid köpet av de fotriktiga skorna, då både lampan lyste och varningalarmet utlöstes med full styrka)

Ja, ja det var bättre förr med avslutning i kyrka (eller vilket vackert lövat hus som helst), syrendoft, finklädda mammor och pappor, mor och farföräldrar, den blomstertid och Idas sommarvisa, volangkjolar och nya hårspännen, vita knästrumpor och svettiga psalmböcker...

Som tur är så har jag ju två små godingar till som inte ens vet vad skola är, så jag får möjlighet att uppleva någon mer skolavslutning med traditioner i (förhoppningsvis)