Föräldramöte...

...på Nellies nya skola är vad som står på programmet idag.
Ska bli kul och se om det är någon som man känner (känner igen) bland föräldrarna.
Lite skönt är det att Vera har blivit såpass stor nu att hon kan vara kvar hemma med Pappan och Mira.

Den kärleken, den kärleken...(liten finurlig ordvits)

Tjejen: Hej
Killen: Äntligen, jag har väntat riktigt länge nu!
Tjejen: Vill du att jag ska gå?
Killen: Nej, var har du fått det ifrån? Bara tanken får mig att må dåligt.
Tjejen: Älskar du mig?
Killen: Självklart, alla tider på dygnet.
Tjejen: Har du bedragit mig någon gång?
Killen: Nej, aldrig! Varför frågar du ens?
Tjejen: Vill du kyssa mej?
Killen: Ja, så fort jag får tillfälle till det.
Tjejen: Skulle du någonsin slå mig?
Killen: Är du galen? Du känner väl mig?
Tjejen: Kan jag lita på dig?
Killen: Ja älskling...
Tjejen: Älskling...

7 år senare.......
Läs texten nerifrån och upp...

Filosofiska tankar...

...från Mira när hon satt på toaletten imorse:

"Allram har fart (svart) bajs...

...Veja guuuuul bajs

Mijas bajs e bruuuunt - pecis som soffan! Soffan osså brun som Mijas bajs...BAJSSOFFA"

Tja, den är ju faktiskt brun...

Back in the old days...

...så att säga.

Imorse när Mira raddade upp köksstolarna för att "leka buss" fick vi den finfina idén att ta en tur i tvärs över vägen till en av vår stads finaste museier och turistattraktioner - den gamla järnvägen mellan Anten och Gräfsnäs.

Trots att den ligger ett stenkast från oss så har det aldrig blivit av - förrän nu!

Lite förvånad blev jag när det fullkomligt kryllade av bilar och folk. Tyskar, Italienare och vanliga hederliga Svenssons...

Turen går i rälsbuss till vackra Gräfsnäs med sin fina slottspark, slottsruin, badplats (där vi ofta badat i sommar), lekplats och resturang.

Mira tyckte det var jättekul då hon är hlefrälst i alla sorters fordorn (!!!). Hennes högsta önskan är att få åka helikopter (vad blir det av denna tjejen när hon blir stor tro?!)

På tillbakavägen åkte vi det "riktiga" tåget med ånglok men jag lyckades inte fånga det på bild, filmade mycket men missade att knäppa kort. Ska se om jag kan lägga ut nån kul film sen kanske.

Till Gräfsnäs tog vi den gamla rälsbussen. Lukten innuti påminde mig om när jag som barn åkte de gamla spårvagnarna när jag var hos min pappa i Götet, dvs gammal inpyrd rök och avgaser (här disel)

Mira tycket det var jättespännande då hon är helfrälst i motorcyklar, flygplan, bussar och framförallt helikoptrar. Pappas flicka!!

Vera somnade till rälsbussens rytmiska dunkande.

I Gräfsnäs slottspark finns många riktigt gamla och fortfarande levande ekar. Man kan tom gå in i vissa.

"Pööööken, mamma!!"

Den gamla slottsruinen...

...linbråkning (eller vad det nu heter) ...

...gungning av lillasyster i lekparken, och naturligtvis en glass i resturangen som drivs av våra kompisar.

Långt ifrån SJ:s tråkiga 100-kort!

Om man har så ansvarslösa föräldrar så är man ju tvingen att hålla reda på biljetterna själv...

Konduktören...

...och hans fiiina väska.

Istället för tråkiga lysrör fanns fina gamla gaslampor...

Kolla!

Det fanns "dimmer" redan på den tiden!

Väl tillbaka på Antens station så fikade vi på järnvägscafeét, eller säger man kanske "gick på kondis", där jag fann denna fina skylt...

Oj, denna uppmaning var svår att följa med tanke på all tuggtobak jag hade i munnen ; ).

Ja, vackra gamla skyltar fanns det gott om.

En liiiten kana hade de oxå till Miras förtjusning!

Våffla med grädde och sylt satt fint som snus efter vår härliga utflykt!

Och så här trött blir man av att åka gamla ånglok hela dagen. Somnade när vi satt och kollade Bollibompa...

Zzzzzz

Aj!

Funderar på att försöka sluta amma snart.
Det är just nu väldigt smärtsamt då Vera verkar ha kli i tänderna och biter ofta och framförallt hårt.
Igår bet hon hål och det känns fortfarande.
Då hon har fått fyra tänder, två uppe och två nere så kan ni ju tänka själva hur det känns...
Känns dock lite vemodigt då det kanske är sista bebisen jag ammar...
Hon äter välling och smakportioner, gröt och annat smått och gott så det ska väl gå bra men det är ju så himla bekvämt att kunna slänga fram titsen när som helst.

Gullig bild!

Syskonkärlek...

...och morgonkaffe.
Syskonkärleken på morgonen;

"Var e´hårsprayen (borsten, mina örhängen etc)"
"Sluta smaska"
"Haaar vi ingen Oboy´?"

Suck...

Och de små sover än (!!!!), pappan med.

Ystra systrar

Igår...

...när jag stod och vek tvätt hade jag satt ner Vera i sin spjälsäng för att få det tråkiga bestyret överstökat så snabbt som möjligt utan att behöva ödsla tid på att jaga en halvvild bebis över sängen och se till att hon inte dyker mot golvet. Jag vände mig om för att kolla vad hon pysslade med - men se, här pysslades det inte med briotelefonen som var tänkt.
Vera, vår otroliga 7-månaders bebis som var nyfödd igår, hade ställt sig upp alldeles själv!
Nu är det ju så att jag, trots alla mina barn och trots att det bara är drygt två år sedan som Mira var i hennes ålder, inte har förmågan att minnas om det är normalt, om de andra tre gjorde detta vid samma ålder...
Men det gör det samma, förvånad och stolt blev jag och ropade på Nellie att komma med kameran.
Jag hann precis ta ett kort innan hon kraschlandade med näsan i gallret, men det är ju glömt idag medan detta härliga kort finns kvar...

"Oj, mamma, vad hände? Var är jag? Gjorde jag detta själv? Kolla, jag stååår upp!!!"

Lite vardagsbilder...

Time to deliver!! Veras första toabesök - jättekul, men inte så mycket resultat. När Mira var bebis satte vi henne på toa från fem månaders ålder när det var dags för nummer 2, och det funkade jättebra. Inte så många bajsblöjor att byta...

Heja Sverige!
Min och Miras första och enda OS-kväll tillsammans.

Det är bra att det regnar om man är törstig, bara att öppna munnen och ta sig en klunk.

"Mamma åsså maka jengnet", tyckte Mira.

Tyckte inte mamma som stod inne och fotade genom fönstret.

"Måste blunda annars kommer jengn i ögnena"

Hmmm, undrar om mojmoj har byggt detta själv eller om Mira har haft något finger med i spelet
?!

Hoppla, Hoppla!

Akta mormor, du står i vägen!!!

Min vackra man i sitt rätta element - framför spisen, och iklädd sitt tjusiga förkläde som min mamma sytt till honom. Puss darling...

Kolla vilka fiiiina tänder jag har fått. FYRA stycken är de faktiskt nu!

Min nyvakna vackra 11-åring (snart 12)

Dags att lägga sig IGEN!

Tycker att dagarna går alldeles för fort och innan man hinner få sitt arsele i soffan så är klockan oftast över tolv, om jag nu ens hamnar i soffan.

"Gå till sängs, gå direkt till sängs utan att passera soffan", skulle det nog stå på monopolkortet om vi spelade... (inte finns det några fyratusen instoppat i soffkuddarna heller för den delen).


Nå, vad har hänt sen sist?

Tja, lite längre har jag kommit i Nellies rum.

Golvslipmaskinen var på service så det får vi ta nästa helg.

Istället försöker jag slipa och måla och fixa annat "pill" som ju är det som oftast tar längst tid.



Den gamla spegeldörren sedan 1800-kallt är nu slipad, grundad och målad en gång och den lyser upp rummet.

Tänk vad lite vit färg kan göra skillnad...

Torparugnen är rengjord och imorgon ska jag köpa sockelfärg och försöka hinna måla den oxå.

Nu när det inte blev någon golvslipning så vill jag hinna måla så mycket som möjligt för att kanske slippa täcka golvet helt och hållet.



Det var det om det!



Mamma, mormor, var här för några dagar sedan och sov över i två nätter.

Hon tog massvis med kort med sin fina systemkamera och jag lånar lite av hennes bilder då jag har varit sämre på den fronten och orkar faktiskt inte koppla in kameran idag.



Vi hade några mysiga dagar med henne och åt massa god mat, hälsade på min moster och kusin och hennes lilla pojke, var och satte vackra vita rosor på mormor och morfars grav, tittade i gamla album, men framförallt så PUSSLADES det, och spelades Alfons-memory!



Idag är ju sista riktiga semesterdagen för Mikael, men han är ju pappaledig imorgon så lite förlängd semester blir ju det.

Wilma börjar skolan imorgon, inte förrän klockan två så en sovmorgon till får hon njuta av...

Nellie börjar inte förrän på Torsdag då hon ska börja i 7:an, och dessutom i en NY skola.

Ny för henne alltså, den är ju allt annat än nybyggd.

När jag och Patrik var där och kollade läget så kände jag verkligen hur tonårsångesten dröp längs de gamla betongväggarna.

Den skolan måste vara byggd ungefär samtidigt som den jag själv gick i på högstadiet då det kändes som om jag var tillbaka där igen.

Nu väntar några roliga men också väldigt, väåldigt tuffa år henne.

Hoppas verkligen att hon kommer att trivas.

Vera har somnat sött i Mormors trygga famn

Wilma försöker koncentrerat...

...klå Nellie, och Mira i något bilspel på X-boxen.

Mira undrande i regnet;

"Varför står ni där i förnstret och tar kort? Kom ut istället! Det är "jättekul" i jengnet!!! "

Pusseldags med mormor, IGEN!

"Mija älllska Veja"

"Hmmm, vad var det nu Doktor Mira ordinerade angående ögondropparna??"

Dopet...

...som aldrig kommer att bli, lyckades jag dock få det bästa från - bilder på vår Vera i den dopklänningen som MIN mormor Inez en gång döptes i.

Den är så ljuvlig att jag vill bli riktigt religiös och springa till kyrkan bara för att få visa upp den.
Men jag har kommit på en annan lösning, jag har hängt den på en fin galge ovanför Veras spjälsäng och kan njuta av den varje morgon när jag vaknar.
Den hänger där som en påminnelse att livet är förgängligt och kort, vackert och skört och att det gäller att ta tillvara på de små korta stunder av ren lycka och gömma dem i sitt hjärta för att kunna plocka fram dem vid behov.
Tänk att min älskade Mormor Inez, nästan nyfödd, burit detta tyg i en av de högtidligaste stunder, som då dopet var, i sitt liv.
Hennes mamma, som jag aldrig träffat höll henne varsamt och lät prästen välsigna henne och visade sedan stolt upp henne för sina släktingara och vänner.
Och nu har min minsting samma klänning...

Spjälsängen som den hänger ovanför och som Vera sover i, gick jag och Mormor och handlade när jag var höggravid med min största, Nellie.
Den har sedan alla barnen legat i, mer eller mindre ; ).

Mormor ääälskade verkligen bebisar och jag tänker ofta på henne och hur stolt hon hade varit över mina andrakullsbarn.

Gäääsp...

...vad jag är trött.
Klockan är halv två (på natten) och jag har äääntligen målat Nellies väggar i den slutgiltiga kulören (som "by the way" heter ömhet :)), efter två grundstrykningar i vitt.

Även skarvarna i taket har jag spacklat och målat taket en tredje gång. Det blev faktiskt över förväntan (nej, jag har inte druckit vin samtidigt så jag slipper vakna upp och finna det som kvällen innan var perfekt i alkoholens små slöjor, på morgonen vara både fläckigt och kladdigt...been there, done that...won the fukin´t-shirt, så att säga...).

Däremot vet man ju inte innan hur det kommer att se ut i dagsljus.
Kanske behövs det strykas en gång till men jag hoppas att jag slipper det.
Nellie vill ha sin garderob i samma färg så det vore bra om den räckte till det + att vi ska ha lister i hörnen (inga 90-graders vinklar i ett gammalt timmerhus så man måste skapa egna lösningar...) och de ska ha samma färg som väggarna.

Nästa steg är att måla lister och spegeldörr vita.
Även torparugnen ska få ny vit färg och sen ska golven slipas, vaxas tre gånger, fönsterfoder + bräda ska sågas upp, målas och sättas fast, sen.....

Nä, bäst att jag slutar tänka på allt som är kvar att göra och försöka njuta av att jag hunnit så långt som jag ändå gjort ikväll...

Imorgon kommer kära mor (mormor) på besök och då måste jag provisoriskt städa och ställa iordning sängarna igen för att det ska finnas tillräckligt med sovplatser.
Hoppas hon inte blir förskräkt av resten av röran i huset just nu.
Det är mycket man inte hinner när man försöker lägga varje liten ledig stund på att ro detta "lilla" projekt i land.
Så mamma, om du läser detta innan du kommer - ha överseende...

Arla...

morgonstund!

Bara jag och Vera är vakna än så länge och jag hoppas att det förblir så en liten stund till.
Mira behöver verkligen sova och Nellie sover på soffan då jag målade hennes tak två gånger igår och orkade inte fixa till så rummet blev sovbart igen.

Hoppas, hoppas att två gånger räcker men jag tror nog jag får stryka det en tredje gång...
Vera ska till doktorn idag och efter det så ska jag åka och köpa den "riktiga" väggfärgen och jag hoppas att jag får möjlighet att stryka på den idag, allt hänger på de små barnens (och Mikaels) välvilja och hur nära verlkligheten jag lyckats hålla mig i min tidsoptimistiska planering.

Nu är kaffet klart och Vera låter lite sällskapssjuk...

Kusinkalas!

Idag har vi varit på kusinkalas halva dagen. E fyllde 6 år och bjöd på paella, grillad kyckling och "Indiana Jones-tårta".
Av oss fick han Indiana Jones Lego eftersom det är tydligen han (Indiana) som är mannen med stort M numera.
En annan kul present var den riktiga metalldetektorn som han fick av sina morföräldrar.
Kan ju hända att Indiana har en sådan i någon av filmerna, kommer inte ihåg och glömde fråga...

Annars har det varit ganska lugnt här idag.
Jag har grundmålat väggarna i N:s rum med billig vit väggfärg från ÖB och det var nog inte helt fel då täcktapeten suuuuger otroligt mycket färg.
Ska måla en gång till så kanske jag bara behöver måla en gång med den "finare" slutfärgen, vi får väl se.
Taket hade jag också tänkt att måla ikväll men barnen somnade så sent och vi hade lånat en film (Hancock) av Mikaels syster så det blev en lugn filmkväll istället.
Får ta det imorgon...

Imorgon kommer Nellie och Wilma ÄNTLIGEN hem. Har knappt träffat dem på två veckor och vi längtar ihjäl oss, särskilt Mira som tycker det är jättejobbigt att de inte är här.
Undrar hur hennes lilla huvud får ihop familjeförhållandena med varannan- vecka- systrar, Kristoffer som kommer varannan helg, pappa-Patrik som "tar" hennes älskade systrar med jämna mellanrum o s v.
Det är klart, hon vet ju inget annat men snart börjar hon nog fundera...

Nu ska jag krypa ner i min säng men ska först se om jag kan hitta en lämplig bok som sällskap först.

Godnatt!

Kusin E ska blåsa ut de 6 ljusen på sin fiiina tårta som föreställer Indiana Jones hatt. Mira och kusin N tittar nyfiket på i bakgrunden.

Släkt-klump i solen på altanen...

...kusin N fnissar förtjust...

...kanske åt Vera som håller på att tugga i sig farmors skor.

Farmor och Vera i solen som sig bör.

Mira revirpussar Vera så att alla ska veta att den här lilla söta bebisen som alla flockas kring är faktiskt hennes lillasyster, så det så!!

Alla 6 ljusen på en gång!

En trött mamma i hängmattan, en trött pappa som kanske väntar på sin tur och två pigga barn som leker för fullt...

Fiskdamm där man kunde fiska upp lite allt möjligt. Kalsonger, en potta en gammal plastpåse bland annat... ja, åsså förstås GODISpåsar!!!